Jag heter Nenne Panrike och jag är allkonstnär.
Jag ser inte med mina fysiska ögon, men jag hoppas att mina foton, min musik, min självbiografi, mina halsband och mina föreläsningar ska kunna ge Dig åtminstone en glimt av det jag ser inom mig.
När jag tar en bild så ser jag motivet med mina inre ögon och när någon sedan beskriver fotot för mig efteråt så ser jag den med den personens ögon.
Jag uppskattar extra mycket när folk beskriver mina fotografier som suddiga.
För mig väcker suddighet djup och spänning; det är vattnande för fantasin. Jag menar, man kan ju se en ny form varje gång man tittar.
Jag kallar min konstart Akvarealism: Min teori är att jag inombords ser färger och former på ett akvarellistiskt sätt: Milda, mjuka och drömska.
Innan jag fortsätter skulle jag vilja påpeka att jag inte för alla synskadades talan; Vi är individer! Jag kan enbart skildra min egen verklighet, inte någon annans!

Då och då så tonsätter jag en av mina bilder och för mig så gör det bilderna ännu mer levande …
För det mesta så improviserar jag när jag sjunger och även när jag fotograferar.
Jag kallar min kamera Akvarella, så när Du stöter på det namnet här på min hemsida, så vet Du vem jag menar. (Jag brukar namnge mina maskiner, det gör min relation till dem djupare)

När jag skapar ett halsband så känner jag att jag målar en tavla av mina inre landskap och varje pärla och varje nyans har jag intuitivt valt ut för att fylla ett särskilt syfte.
Min specialitet är att jag använder torkade rosenknoppar i mina halsband.

Jag fördjupar mig mer i mitt konstnärsskap i min bok, som Du hittar på undersidan som heter självbiografi.